publicerad: 2015
pelargonia
pel·ar·gonia
[‑go´nia]
substantiv
~n; pl. pelargonier el. pelargonior • en växt – I sammansättn. pelargon-, pelargonie-.
Singular | |
---|---|
en pelargonia | obestämd form |
en pelargonias | obestämd form genitiv |
pelargonian | bestämd form |
pelargonians | bestämd form genitiv |
Plural | |
pelargonier (pelargonior) | obestämd form |
pelargoniers (pelargoniors) | obestämd form genitiv |
pelargonierna (pelargoniorna) | bestämd form |
pelargoniernas (pelargoniornas) | bestämd form genitiv |