publicerad: 2015
pelargång
pel·ar|gång
substantiv
~en ~ar • till 1gång 2 pelare
| Singular | |
|---|---|
| en pelargång | obestämd form |
| en pelargångs | obestämd form genitiv |
| pelargången | bestämd form |
| pelargångens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| pelargångar | obestämd form |
| pelargångars | obestämd form genitiv |
| pelargångarna | bestämd form |
| pelargångarnas | bestämd form genitiv |


