publicerad: 2015
pilkoger
pil|koger
substantiv
‑kogret; pl. ~, best. pl. ‑kogren • till pil 1 koger
Singular | |
---|---|
ett pilkoger | obestämd form |
ett pilkogers | obestämd form genitiv |
pilkogret | bestämd form |
pilkogrets | bestämd form genitiv |
Plural | |
pilkoger | obestämd form |
pilkogers | obestämd form genitiv |
pilkogren | bestämd form |
pilkogrens | bestämd form genitiv |