pinnapinna
verb
~de ~t • fästa ihop med pinnar; sätta pinnar i t.ex. räfsa; spänna och fästa ovanläder| Finita former |
|---|
| pinnar | presens aktiv |
| pinnas | presens passiv |
| pinnade | preteritum aktiv |
| pinnades | preteritum passiv |
| pinna | imperativ aktiv |
| Infinita former |
|---|
| att pinna | infinitiv aktiv |
| att pinnas | infinitiv passiv |
| har/hade pinnat | supinum aktiv |
| har/hade pinnats | supinum passiv |
| Presens particip |
|---|
| pinnande |
| Perfekt particip |
|---|
| en pinnad + substantiv |
| ett pinnat + substantiv |
| den/det/de pinnade + substantiv |
pinna på
• gå el. springa snabbt| Infinita former |
|---|
| att pinna på | infinitiv aktiv |
| Presens particip |
|---|
| påpinnande |
| Perfekt particip |
|---|
| en påpinnad + substantiv |
| ett påpinnat + substantiv |
| den/det/de påpinnade + substantiv |
