SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SAOL

Svenska Akademiens ordlista

publicerad: 2015  

pinne

pinne substantiv ~n pinnar 1 lång­smalt stycke särsk. av trä; ​livet på en pinne ⟨vard.⟩ behaglig till­varo2 ⟨vard.⟩ poäng; ​till 1poäng​ – Alla sammansättn. med pinn- hör till pinne 1.

Singular
en pinne	obestämd form
en pinnes	obestämd form genitiv
pinnen	bestämd form
pinnens	bestämd form genitiv
Plural
pinnar	obestämd form
pinnars	obestämd form genitiv
pinnarna	bestämd form
pinnarnas	bestämd form genitiv

SAOL

Alfabetisk lista

  pinkär adj.
  pinlig adj.
  pinn subst.
  pinna verb
  pinnbröd subst.
  pinne subst.
  pinnglass subst.
  pinnharv subst.
  pinnhål subst.
  pinnig adj.
  pinning subst.

  Till   alla ordböcker