piska1piska
substantiv
~n piskor 1 redskap att piska med2 hårpiska – De flesta sammansättn. med pisk- hör till 1piska 1.| Singular |
|---|
| en piska | obestämd form |
| en piskas | obestämd form genitiv |
| piskan | bestämd form |
| piskans | bestämd form genitiv |
| Plural |
|---|
| piskor | obestämd form |
| piskors | obestämd form genitiv |
| piskorna | bestämd form |
| piskornas | bestämd form genitiv |
2piska
verb
~de ~t • slå med piska| Finita former |
|---|
| piskar | presens aktiv |
| piskas | presens passiv |
| piskade | preteritum aktiv |
| piskades | preteritum passiv |
| piska | imperativ aktiv |
| Infinita former |
|---|
| att piska | infinitiv aktiv |
| att piskas | infinitiv passiv |
| har/hade piskat | supinum aktiv |
| har/hade piskats | supinum passiv |
| Presens particip |
|---|
| piskande |
| Perfekt particip |
|---|
| en piskad + substantiv |
| ett piskat + substantiv |
| den/det/de piskade + substantiv |
piska upp
• åstadkomma, egga till: piska upp en hatstämning| Infinita former |
|---|
| att piska upp | infinitiv aktiv |
| Presens particip |
|---|
| uppiskande |
| Perfekt particip |
|---|
| en uppiskad + substantiv |
| ett uppiskat + substantiv |
| den/det/de uppiskade + substantiv |
