publicerad: 2015
planbestämmelse
plan|be·stämm·else
substantiv
~n ~r 2plan 1 bestämmelse
Singular | |
---|---|
en planbestämmelse | obestämd form |
en planbestämmelses | obestämd form genitiv |
planbestämmelsen | bestämd form |
planbestämmelsens | bestämd form genitiv |
Plural | |
planbestämmelser | obestämd form |
planbestämmelsers | obestämd form genitiv |
planbestämmelserna | bestämd form |
planbestämmelsernas | bestämd form genitiv |