publicerad: 2015
plektron
plektr·on
[plek´tron]
substantiv
~et; pl. ~ • plektrum
Singular | |
---|---|
ett plektron | obestämd form |
ett plektrons | obestämd form genitiv |
plektronet | bestämd form |
plektronets | bestämd form genitiv |
Plural | |
plektron | obestämd form |
plektrons | obestämd form genitiv |
plektronen | bestämd form |
plektronens | bestämd form genitiv |