publicerad: 2015
plenimål
pleni|mål
substantiv
~et; pl. ~ • till mål 4 plenum
Singular | |
---|---|
ett plenimål | obestämd form |
ett plenimåls | obestämd form genitiv |
plenimålet | bestämd form |
plenimålets | bestämd form genitiv |
Plural | |
plenimål | obestämd form |
plenimåls | obestämd form genitiv |
plenimålen | bestämd form |
plenimålens | bestämd form genitiv |