publicerad: 2015
plugg
1plugg
substantiv
~et; pl. ~ 1 knappast pl.; ⟨vard.⟩ läsning för inlärning2 ⟨vard.⟩ skola
Singular | |
---|---|
ett plugg | obestämd form |
ett pluggs | obestämd form genitiv |
plugget | bestämd form |
pluggets | bestämd form genitiv |
Plural | |
plugg | obestämd form |
pluggs | obestämd form genitiv |
pluggen | bestämd form |
pluggens | bestämd form genitiv |
2plugg
substantiv
~en ~ar • trätapp för tilltäppning av hål
Singular | |
---|---|
en plugg | obestämd form |
en pluggs | obestämd form genitiv |
pluggen | bestämd form |
pluggens | bestämd form genitiv |
Plural | |
pluggar | obestämd form |
pluggars | obestämd form genitiv |
pluggarna | bestämd form |
pluggarnas | bestämd form genitiv |