publicerad: 2015
pluggare
plugg·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. pluggarna • särsk. till plugga 2
Singular | |
---|---|
en pluggare | obestämd form |
en pluggares | obestämd form genitiv |
pluggaren | bestämd form |
pluggarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
pluggare | obestämd form |
pluggares | obestämd form genitiv |
pluggarna | bestämd form |
pluggarnas | bestämd form genitiv |