publicerad: 2015
pluring
plur·ing
substantiv
~en ~ar • mest i pl.; ⟨vard.⟩ pengar
Singular | |
---|---|
en pluring | obestämd form |
en plurings | obestämd form genitiv |
pluringen | bestämd form |
pluringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
pluringar | obestämd form |
pluringars | obestämd form genitiv |
pluringarna | bestämd form |
pluringarnas | bestämd form genitiv |