publicerad: 2015
polishus
pol·is|hus
substantiv
~et; pl. ~ polis 1 hus 1
Singular | |
---|---|
ett polishus | obestämd form |
ett polishus | obestämd form genitiv |
polishuset | bestämd form |
polishusets | bestämd form genitiv |
Plural | |
polishus | obestämd form |
polishus | obestämd form genitiv |
polishusen | bestämd form |
polishusens | bestämd form genitiv |