publicerad: 2015
polispiket
pol·is|pik·et
substantiv
~en ~er polis 1 piket
Singular | |
---|---|
en polispiket | obestämd form |
en polispikets | obestämd form genitiv |
polispiketen | bestämd form |
polispiketens | bestämd form genitiv |
Plural | |
polispiketer | obestämd form |
polispiketers | obestämd form genitiv |
polispiketerna | bestämd form |
polispiketernas | bestämd form genitiv |