publicerad: 2015
prefigera
pre·fig·era
[‑fige´ra]
verb
~de ~t • förse med prefix
| Finita former | |
|---|---|
| prefigerar | presens aktiv |
| prefigeras | presens passiv |
| prefigerade | preteritum aktiv |
| prefigerades | preteritum passiv |
| prefigera | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att prefigera | infinitiv aktiv |
| att prefigeras | infinitiv passiv |
| har/hade prefigerat | supinum aktiv |
| har/hade prefigerats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| prefigerande | |
| Perfekt particip | |
| en prefigerad + substantiv | |
| ett prefigerat + substantiv | |
| den/det/de prefigerade + substantiv | |


