publicerad: 2015
pricka
2pricka
verb
~de ~t 1 förse el. utmärka med prickar el. märken2 träffa mitt i prick3 anmärka på4 sticka hål i: pricka degen
Finita former | |
---|---|
prickar | presens aktiv |
prickas | presens passiv |
prickade | preteritum aktiv |
prickades | preteritum passiv |
pricka | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att pricka | infinitiv aktiv |
att prickas | infinitiv passiv |
har/hade prickat | supinum aktiv |
har/hade prickats | supinum passiv |
Presens particip | |
prickande | |
Perfekt particip | |
en prickad + substantiv | |
ett prickat + substantiv | |
den/det/de prickade + substantiv |
pricka av
• successivt noteraInfinita former att pricka av infinitiv aktiv Presens particip avprickande Perfekt particip en avprickad + substantiv ett avprickat + substantiv den/det/de avprickade + substantiv
pricka för
• utmärka t.ex. på karta: pricka för el. (sällan) förpricka ngtInfinita former att pricka för infinitiv aktiv Presens particip förprickande Perfekt particip en förprickad + substantiv ett förprickat + substantiv den/det/de förprickade + substantiv
pricka in
• placera rätt: han prickade in fem kryss på tipsetInfinita former att pricka in infinitiv aktiv Presens particip inprickande Perfekt particip en inprickad + substantiv ett inprickat + substantiv den/det/de inprickade + substantiv
pricka ut
• markera med prickar: pricka ut el. utpricka en farledInfinita former att pricka ut infinitiv aktiv Presens particip utprickande Perfekt particip en utprickad + substantiv ett utprickat + substantiv den/det/de utprickade + substantiv