publicerad: 2015
primus
prim·us
[pri´m‑]
substantiv
~en ~ar • den främste el. bäste, nummer ett; primus motor ledande och pådrivande person
Singular | |
---|---|
en primus | obestämd form |
en primus | obestämd form genitiv |
primusen | bestämd form |
primusens | bestämd form genitiv |
Plural | |
primusar | obestämd form |
primusars | obestämd form genitiv |
primusarna | bestämd form |
primusarnas | bestämd form genitiv |