publicerad: 2015
problembarn
pro·blem|barn
substantiv
~et; pl. ~ • äv. om vuxen person el. om företeelse
Singular | |
---|---|
ett problembarn | obestämd form |
ett problembarns | obestämd form genitiv |
problembarnet | bestämd form |
problembarnets | bestämd form genitiv |
Plural | |
problembarn | obestämd form |
problembarns | obestämd form genitiv |
problembarnen | bestämd form |
problembarnens | bestämd form genitiv |