publicerad: 2015
problematik
pro·blem·at·ik
[‑i´k]
substantiv
~en ~er • komplex av problem; till problem 1
Singular | |
---|---|
en problematik | obestämd form |
en problematiks | obestämd form genitiv |
problematiken | bestämd form |
problematikens | bestämd form genitiv |
Plural | |
problematiker | obestämd form |
problematikers | obestämd form genitiv |
problematikerna | bestämd form |
problematikernas | bestämd form genitiv |