publicerad: 2015
prälle
prälle
substantiv
~n prällar • ⟨vard.⟩ präst
Singular | |
---|---|
en prälle | obestämd form |
en prälles | obestämd form genitiv |
prällen | bestämd form |
prällens | bestämd form genitiv |
Plural | |
prällar | obestämd form |
prällars | obestämd form genitiv |
prällarna | bestämd form |
prällarnas | bestämd form genitiv |