publicerad: 2015
punktmarkering
punkt|mark·er·ing
substantiv
~en ~ar • t.ex. i fotboll; till markering 2
Singular | |
---|---|
en punktmarkering | obestämd form |
en punktmarkerings | obestämd form genitiv |
punktmarkeringen | bestämd form |
punktmarkeringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
punktmarkeringar | obestämd form |
punktmarkeringars | obestämd form genitiv |
punktmarkeringarna | bestämd form |
punktmarkeringarnas | bestämd form genitiv |