publicerad: 2015
raserianfall
ras·eri|an·fall
substantiv
~et; pl. ~ • raseriutbrott
Singular | |
---|---|
ett raserianfall | obestämd form |
ett raserianfalls | obestämd form genitiv |
raserianfallet | bestämd form |
raserianfallets | bestämd form genitiv |
Plural | |
raserianfall | obestämd form |
raserianfalls | obestämd form genitiv |
raserianfallen | bestämd form |
raserianfallens | bestämd form genitiv |