publicerad: 2015
regna
regna
verb
~de ~t • äv. bildl.: det regnade utmärkelser över henne; låtsas som om det regnar låtsas som ingenting
| Finita former | |
|---|---|
| regnar | presens aktiv |
| regnade | preteritum aktiv |
| regna | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att regna | infinitiv aktiv |
| har/hade regnat | supinum aktiv |
| Presens particip | |
| regnande | |
regna bort
• bli misslyckad på grund av regnInfinita former att regna bort infinitiv aktiv Presens particip bortregnande


