publicerad: 2015
relationsstörning
re·lat·ions|stör·ning
substantiv
~en ~ar • till störning 3 relation 3
Singular | |
---|---|
en relationsstörning | obestämd form |
en relationsstörnings | obestämd form genitiv |
relationsstörningen | bestämd form |
relationsstörningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
relationsstörningar | obestämd form |
relationsstörningars | obestämd form genitiv |
relationsstörningarna | bestämd form |
relationsstörningarnas | bestämd form genitiv |