publicerad: 2015
relativisering
re·lat·iv·is·er·ing
substantiv
~en ~ar relativisera
Singular | |
---|---|
en relativisering | obestämd form |
en relativiserings | obestämd form genitiv |
relativiseringen | bestämd form |
relativiseringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
relativiseringar | obestämd form |
relativiseringars | obestämd form genitiv |
relativiseringarna | bestämd form |
relativiseringarnas | bestämd form genitiv |