publicerad: 2015
rikssvensk
1riks|svensk
adjektiv
~t ~a • ofta i mots. till finlandssvensk 1
Positiv | |
---|---|
en rikssvensk + substantiv | |
ett rikssvenskt + substantiv | |
den/det/de rikssvenska + substantiv | |
den rikssvenske + maskulint substantiv |
2riks|svensk
substantiv
~en ~ar • ofta i mots. till finlandssvensk 2
Singular | |
---|---|
en rikssvensk | obestämd form |
en rikssvensks | obestämd form genitiv |
rikssvensken | bestämd form |
rikssvenskens | bestämd form genitiv |
Plural | |
rikssvenskar | obestämd form |
rikssvenskars | obestämd form genitiv |
rikssvenskarna | bestämd form |
rikssvenskarnas | bestämd form genitiv |