publicerad: 2015
rissel
1rissel
[ris´el]
substantiv
risslet; pl. ~, best. pl. risslen • grovt såll
Singular | |
---|---|
ett rissel | obestämd form |
ett rissels | obestämd form genitiv |
risslet | bestämd form |
risslets | bestämd form genitiv |
Plural | |
rissel | obestämd form |
rissels | obestämd form genitiv |
risslen | bestämd form |
risslens | bestämd form genitiv |
2rissel
[ris´el]
substantiv
risslet • till 2rissla 2
Singular | |
---|---|
ett rissel | obestämd form |
ett rissels | obestämd form genitiv |
risslet | bestämd form |
risslets | bestämd form genitiv |