publicerad: 2015
rissla
1rissla
substantiv
~n risslor • ⟨åld.⟩ båtliknande norrländsk släde
Singular | |
---|---|
en rissla | obestämd form |
en risslas | obestämd form genitiv |
risslan | bestämd form |
risslans | bestämd form genitiv |
Plural | |
risslor | obestämd form |
risslors | obestämd form genitiv |
risslorna | bestämd form |
risslornas | bestämd form genitiv |
2rissla
verb
~de ~t 1 sålla el. sortera med rissel2 porla; rassla, klirra
Finita former | |
---|---|
risslar | presens aktiv |
risslas | presens passiv |
risslade | preteritum aktiv |
risslades | preteritum passiv |
rissla | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att rissla | infinitiv aktiv |
att risslas | infinitiv passiv |
har/hade risslat | supinum aktiv |
har/hade risslats | supinum passiv |
Presens particip | |
risslande | |
Perfekt particip | |
en risslad + substantiv | |
ett risslat + substantiv | |
den/det/de risslade + substantiv |