publicerad: 2015
rist
rist
substantiv
~en; pl. ~er el. ~ar 1 halster; galler i spis el. framför ingång el. som bro över dike2 lodrätt skärande del på plog
Singular | |
---|---|
en rist | obestämd form |
en rists | obestämd form genitiv |
risten | bestämd form |
ristens | bestämd form genitiv |
Plural | |
rister (ristar) | obestämd form |
risters (ristars) | obestämd form genitiv |
risterna (ristarna) | bestämd form |
risternas (ristarnas) | bestämd form genitiv |