publicerad: 2015
runalfabet
run|alfa·bet
substantiv
~et; pl. ~ runa 1 alfabet
Singular | |
---|---|
ett runalfabet | obestämd form |
ett runalfabets | obestämd form genitiv |
runalfabetet | bestämd form |
runalfabetets | bestämd form genitiv |
Plural | |
runalfabet | obestämd form |
runalfabets | obestämd form genitiv |
runalfabeten | bestämd form |
runalfabetens | bestämd form genitiv |