publicerad: 2015
räfsare
räfs·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. räfsarna 2räfsa
| Singular | |
|---|---|
| en räfsare | obestämd form |
| en räfsares | obestämd form genitiv |
| räfsaren | bestämd form |
| räfsarens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| räfsare | obestämd form |
| räfsares | obestämd form genitiv |
| räfsarna | bestämd form |
| räfsarnas | bestämd form genitiv |


