publicerad: 2015
sabotör
sabot·ör
[‑ö´r]
substantiv
~en ~er • till sabotera
Singular | |
---|---|
en sabotör | obestämd form |
en sabotörs | obestämd form genitiv |
sabotören | bestämd form |
sabotörens | bestämd form genitiv |
Plural | |
sabotörer | obestämd form |
sabotörers | obestämd form genitiv |
sabotörerna | bestämd form |
sabotörernas | bestämd form genitiv |