publicerad: 2015
sabotera
sabot·era
verb
~de ~t • försöka skada el. hindra; motarbeta; jfr sabotage
| Finita former | |
|---|---|
| saboterar | presens aktiv |
| saboteras | presens passiv |
| saboterade | preteritum aktiv |
| saboterades | preteritum passiv |
| sabotera | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att sabotera | infinitiv aktiv |
| att saboteras | infinitiv passiv |
| har/hade saboterat | supinum aktiv |
| har/hade saboterats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| saboterande | |
| Perfekt particip | |
| en saboterad + substantiv | |
| ett saboterat + substantiv | |
| den/det/de saboterade + substantiv | |


