publicerad: 2015
sekreterare
se·kret·er·are
[‑e`r‑]
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. sekreterarna
Singular | |
---|---|
en sekreterare | obestämd form |
en sekreterares | obestämd form genitiv |
sekreteraren | bestämd form |
sekreterarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
sekreterare | obestämd form |
sekreterares | obestämd form genitiv |
sekreterarna | bestämd form |
sekreterarnas | bestämd form genitiv |