publicerad: 2015
settlement
settle·ment
[set´el‑]
substantiv
~et; pl. ~ • koloni; nybygge
Singular | |
---|---|
ett settlement | obestämd form |
ett settlements | obestämd form genitiv |
settlementet | bestämd form |
settlementets | bestämd form genitiv |
Plural | |
settlement | obestämd form |
settlements | obestämd form genitiv |
settlementen | bestämd form |
settlementens | bestämd form genitiv |