publicerad: 2015
sickling
1sickl·ing
substantiv
~en ~ar 1 sickel2 knappast pl.; till 1sickla
Singular | |
---|---|
en sickling | obestämd form |
en sicklings | obestämd form genitiv |
sicklingen | bestämd form |
sicklingens | bestämd form genitiv |
Plural | |
sicklingar | obestämd form |
sicklingars | obestämd form genitiv |
sicklingarna | bestämd form |
sicklingarnas | bestämd form genitiv |