SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
sinnesrubbning
sinn·­es|­rubb·­ning substantiv ~en ~ar sinne 2 rubbning 1
Singular
en sinnesrubbningobestämd form
en sinnesrubbningsobestämd form genitiv
sinnesrubbningenbestämd form
sinnesrubbningensbestämd form genitiv
Plural
sinnesrubbningarobestämd form
sinnesrubbningarsobestämd form genitiv
sinnesrubbningarnabestämd form
sinnesrubbningarnasbestämd form genitiv