publicerad: 2015
självförhärligande
1själv|för·här·lig·ande
oböjligt adjektiv
själv förhärligande
Positiv | |
---|---|
en/ett/den/det/de självförhärligande + substantiv |
2själv|för·här·lig·ande
substantiv
~t ~n själv förhärligande
Singular | |
---|---|
ett självförhärligande | obestämd form |
ett självförhärligandes | obestämd form genitiv |
självförhärligandet | bestämd form |
självförhärligandets | bestämd form genitiv |
Plural | |
självförhärliganden | obestämd form |
självförhärligandens | obestämd form genitiv |
självförhärligandena | bestämd form |
självförhärligandenas | bestämd form genitiv |