publicerad: 2015
självplockare
själv|plock·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑plockarna självplocka
| Singular | |
|---|---|
| en självplockare | obestämd form |
| en självplockares | obestämd form genitiv |
| självplockaren | bestämd form |
| självplockarens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| självplockare | obestämd form |
| självplockares | obestämd form genitiv |
| självplockarna | bestämd form |
| självplockarnas | bestämd form genitiv |


