publicerad: 2015
skambelägga
skam|be·lägga
verb
‑belade, ‑belagt, ‑belagd n. ‑belagt, pres. ‑belägger • till belägga 3 skam
| Finita former | |
|---|---|
| skambelägger | presens aktiv |
| skambeläggs (skambelägges) | presens passiv |
| skambelade | preteritum aktiv |
| skambelades | preteritum passiv |
| skambelägg | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att skambelägga | infinitiv aktiv |
| att skambeläggas | infinitiv passiv |
| har/hade skambelagt | supinum aktiv |
| har/hade skambelagts | supinum passiv |
| Presens particip | |
| skambeläggande | |
| Perfekt particip | |
| en skambelagd + substantiv | |
| ett skambelagt + substantiv | |
| den/det/de skambelagda + substantiv | |


