publicerad: 2015
skenmanöver
sken|man·över
substantiv
~n; pl. ‑manövrer el. ‑manövrar • till manöver 1,2 1sken 2
| Singular | |
|---|---|
| en skenmanöver | obestämd form |
| en skenmanövers | obestämd form genitiv |
| skenmanövern | bestämd form |
| skenmanöverns | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| skenmanövrer (skenmanövrar) | obestämd form |
| skenmanövrers (skenmanövrars) | obestämd form genitiv |
| skenmanövrerna (skenmanövrarna) | bestämd form |
| skenmanövrernas (skenmanövrarnas) | bestämd form genitiv |


