publicerad: 2015
skruvkoppel
skruv|koppel
substantiv
‑kopplet; pl. ~, best. pl. ‑kopplen skruva koppel 1
Singular | |
---|---|
ett skruvkoppel | obestämd form |
ett skruvkoppels | obestämd form genitiv |
skruvkopplet | bestämd form |
skruvkopplets | bestämd form genitiv |
Plural | |
skruvkoppel | obestämd form |
skruvkoppels | obestämd form genitiv |
skruvkopplen | bestämd form |
skruvkopplens | bestämd form genitiv |