publicerad: 2015
skubb
1skubb
substantiv
~et; pl. ~ • ⟨ngt åld.⟩ springpojksärende
Singular | |
---|---|
ett skubb | obestämd form |
ett skubbs | obestämd form genitiv |
skubbet | bestämd form |
skubbets | bestämd form genitiv |
Plural | |
skubb | obestämd form |
skubbs | obestämd form genitiv |
skubben | bestämd form |
skubbens | bestämd form genitiv |
2skubb
substantiv
~en • ⟨vard.⟩ ta till skubben springa i väg, fly
Singular | |
---|---|
en skubb | obestämd form |
en skubbs | obestämd form genitiv |
skubben | bestämd form |
skubbens | bestämd form genitiv |