publicerad: 2015
skändlighet
skänd·lig·het
substantiv
~en ~er skändlig
Singular | |
---|---|
en skändlighet | obestämd form |
en skändlighets | obestämd form genitiv |
skändligheten | bestämd form |
skändlighetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
skändligheter | obestämd form |
skändligheters | obestämd form genitiv |
skändligheterna | bestämd form |
skändligheternas | bestämd form genitiv |