publicerad: 2015
slungare
slung·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. slungarna 2slunga
| Singular | |
|---|---|
| en slungare | obestämd form |
| en slungares | obestämd form genitiv |
| slungaren | bestämd form |
| slungarens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| slungare | obestämd form |
| slungares | obestämd form genitiv |
| slungarna | bestämd form |
| slungarnas | bestämd form genitiv |


