publicerad: 2015
slutkläm
slut|kläm
substantiv
~men ~mar • pregnant avslutning av yttrande el. text
| Singular | |
|---|---|
| en slutkläm | obestämd form |
| en slutkläms | obestämd form genitiv |
| slutklämmen | bestämd form |
| slutklämmens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| slutklämmar | obestämd form |
| slutklämmars | obestämd form genitiv |
| slutklämmarna | bestämd form |
| slutklämmarnas | bestämd form genitiv |


