publicerad: 2015
slutmening
slut|men·ing
substantiv
~en ~ar • till mening 2 1slut
| Singular | |
|---|---|
| en slutmening | obestämd form |
| en slutmenings | obestämd form genitiv |
| slutmeningen | bestämd form |
| slutmeningens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| slutmeningar | obestämd form |
| slutmeningars | obestämd form genitiv |
| slutmeningarna | bestämd form |
| slutmeningarnas | bestämd form genitiv |


