publicerad: 2015
sniff
1sniff
substantiv
~en ~ar • ⟨vard.⟩ sniffning
Singular | |
---|---|
en sniff | obestämd form |
en sniffs | obestämd form genitiv |
sniffen | bestämd form |
sniffens | bestämd form genitiv |
Plural | |
sniffar | obestämd form |
sniffars | obestämd form genitiv |
sniffarna | bestämd form |
sniffarnas | bestämd form genitiv |
2sniff
substantiv
~et • ⟨vard.⟩ sniffande; medel som sniffas i berusningssyfte
Singular | |
---|---|
ett sniff | obestämd form |
ett sniffs | obestämd form genitiv |
sniffet | bestämd form |
sniffets | bestämd form genitiv |