publicerad: 2015
sniffning
sniff·ning
substantiv
~en ~ar • till sniffa 1,2
Singular | |
---|---|
en sniffning | obestämd form |
en sniffnings | obestämd form genitiv |
sniffningen | bestämd form |
sniffningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
sniffningar | obestämd form |
sniffningars | obestämd form genitiv |
sniffningarna | bestämd form |
sniffningarnas | bestämd form genitiv |