publicerad: 2015
snubbe
snubbe
substantiv
~n snubbar • ⟨vard.⟩ mansperson; figur, typ
Singular | |
---|---|
en snubbe | obestämd form |
en snubbes | obestämd form genitiv |
snubben | bestämd form |
snubbens | bestämd form genitiv |
Plural | |
snubbar | obestämd form |
snubbars | obestämd form genitiv |
snubbarna | bestämd form |
snubbarnas | bestämd form genitiv |